Algoritmer som styr och hur man borde vara på internet

Publicerad 08.02.2017 kl. 12:53

Jag tror jag skrivit om det här tidigare (men mina inläggs rubriker är inte alltid så lätta att förstås sig på). Men jag är litet av en bakåtsträvare. Här på nätet och så.

Nu var jag ju ganska sen med att gå med i internetgemenskapen så jag borde ju inte få gnälla. (det var väl typ 1998 eller något i den stilen) Om jag förstått saken rätt så var det när Windows gjorde surfandet lätt som näter verkligen föll ihop och den mysiga gemenskap som en gång funnits förstördes och blev invaderad. (Av bland annat sådana som jag väl då, som var totala n00bs och använde webbläsare och inte hade någon aning om vad jag höll på med)

Men trots detta så känner jag mig otroligt gammaldags på internet. Den här urgamla kommunikationsformen text verkar ju mer eller mindre ha försvunnit. Nu är det bilder med något citat på eller video som gäller.

Alltid nu och då läser jag någon förståsigpåare som berättar hur man "ska" skriva blogg. Det gäller att uppdatera ofta, ha mycket bilder och helst ska inläggen vara korta. Det ska också finnas många länkar (helst till andra inlägg från samma blogg så att personen som läser är kvar och hålls fast i ekosystemet).

Jag inser att jag nog inte sysslar med något sådant. Men jag inser också att jag ju inte sysslar med bloggande "på riktigt". Sedan funderar jag på att när var det meningen att bloggandet skulle ske "på riktigt"?

Sedan har jag någon gång haft... hand om en facebooksida som var skapad i visst marknadsföringssyfte. Problemet är att jag ju såhär mer eller mindre hatar (eller tycker väldigt illa om) reklam. Taggarna sticker utåt genast då jag ser att något är "promoted content" eller ens när reklam-tv börjar visa reklam. (jag har märkt, i och med att jag ser på TV så sällan numera, att jag inte alls kan tittat på reklam-tv-kanalerna. Jag ser tills det kommer en reklampaus och sedan byter jag till YLE eller stänger av)

Så jag är väl egentligen sämst på marknadsföring. Nu följer jag dock från sidan hur t.ex. facebookmarknadsföring ska göras på riktigt. Det handlar om att göra mycket och hela tiden. Facebookalgoritmen gör att man måste skrika för att höras (då algoritmen inte visar allt) och då skriker alla och då ska alla skrika så högt som möjligt för att få några "likes".

Det går inte att göra en eller två riktigt bra saker. Det ska vara mycket och kvaliteten är det inte så stor skillnad på.

Och så står jag då här (eller egentligen sitter jag ju, man borde ha ett sådantdär stående skrivbord ibland. Undrar hur det skulle vara att spela Rocket League stående litet oftare...) skriver överlångt om saker ingen vill läsa om. Utan trevliga bilder att bryta upp texten. Bara en gigantisk vägg. Men jag skriver ju egentligen inte för en publik (förutom mina årslistor som jag brukar dela) och bra så.

För jag orkar inte riktigt skrika. Jag orkar inte heller gilla. Jag orrkar inte "engage". Gärna observerar jag dock. Men jag gillar ju inte när algoritmer säger åt mig vad jag vill observera.

För att nu dela litet observation så jag brukar så gott som varje dag se igenom all aktivitet på ratatas aktivitetssida, jag klickar förstås inte på allt. Men det är ganska trevligt att bara se litet om vad det skrivs hela tiden, även om jag nog inte alls känner igen mig eller somom jag hörde till gemenskapen.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 10 med bokstäver?

Yes. Indeed. Jag är Shinan. Real name: Jan Karell. Kallas Jaane. Kallas också en hel del annat ibland. Jag minns sällan namn. Så det är därför som, när jag träffar dig, jag inte kallar dig vid ditt namn för tänk om jag sade fel namn. Det skulle vara litet halvfel. Jag är också raseborgare. Dvs jag kommer från staden Raseborg. De flesta som bor i Raseborg är dock inte raseborgare. Men några finns det väl. Det finns också ett antal raseborgare som inte bor i Raseborg.