Warcraft och Noaks ark

Publicerad 12.07.2016 kl. 13:10

Nu minns jag inte om jag har skrivit om det här tidigare. Det är en tes jag har haft ganska länge och som jag delar med mig alltid när jag har möjlighet. Ända sedan Darren Aronofskis Noah kom ut. Eller egentligen sedan jag lyssnade till Slashfilmcasts recension av Noah. Nu minns jag inte vem av de på casten som sade det men han nämnde att Noah är som en av de där fantasyfilmerna som ger en kort expositionsdump och sedan förväntar sig att folk bara ska hänga med i vad som händer.

Många tvivlare av fantastisk film brukar nämna att det är en massa konstiga namn och varelser som man ska hålla reda på och att det hela är bara löjligt och orealistiskt. Det här är något som fantastik jobbar på hela tiden. Det vägs än det ena än det andra. Hur mycket kan man räkna med att publiken vet och hur mycket ska sägas rakt ut?

Warcraft är en film som säger rätt litet. Noah är också en film som säger rätt litet.

I viss mån kan jag uppskatta det. Det är något speciellt med att försöka luska ut vad som egentligen händer i en film. Många otroligt trevliga filmupplevelser är av filmer som jag missat det första tio minuterna av. De tio minuter där alla personer presenteras så att man vet vem de är och vilken relation de har till varandra. Att komma in när man förväntas veta vem alla är kan vara riktigt roligt. Ibland.

Noah baserar ju sig på biblisk mytologi och vissa grundsaker är ju sådana som sipprat in genom populärkultur. Warcraft baserar sig på ett såpass stort kulturellt fenomen att även där har vissa grundsaker runnit igenom diverse filter.

Det är väl nu som jag ska erkänna att jag aldrig spelat ett enda Warcraftspel. Men grundpremissen som jag har förstått den är en Warhammer-ripoff. (insert smiley)

Men det var rätt skoj i Warcraftfilmen hur det ibland kändes somom det lämnades plats för jubel och applåder när någon karaktär sade sitt namn. Det är som i något som jag såg nyligen (inte warcraft, men det kunde varit det) någon tog av sig typ en motorcykelhjälm, såg mot kameran och sade sitt namn och sedan klippte det till en annan scen eller dylikt. Det var kanske tänkt som en "WTF"-moment men jag hade aldrig sett karaktären förr. Men det kändes somom jag borde ha gjort det.

Så vad är pointed med dessa likheter mellan Noah och Warcraft? Jo det är såklart hela de här klassiska fantastikfördomarna. Om något är "fantasy" så är det obegripligt när någon heter "Medivh", eller "Gul'dan" och "sådant kan man inte ta på allvar" medan när det är noaks ark det handlar om och folk heter "Semyaza" eller "Na'el" så är det helt acceptabelt.

Man ser det på Rotten Tomatoes. Noah sitter på sina 76% och Warcraft på 29%. Förstås jag vet inte om Warcraft direkt förtjänar jättemycket mer men jag är definitivt säker på att Noah förtjänar rätt mycket mindre... (notera att publikens poäng av samma filmer är nästan exakt motsatta, vilket också är intressant)

 

Förstås fantastikfördomar är ju en gammal "pet peeve" för mig. I det här fallet är det ju också datorspelsfördomar.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Yes. Indeed. Jag är Shinan. Real name: Jan Karell. Kallas Jaane. Kallas också en hel del annat ibland. Jag minns sällan namn. Så det är därför som, när jag träffar dig, jag inte kallar dig vid ditt namn för tänk om jag sade fel namn. Det skulle vara litet halvfel. Jag är också raseborgare. Dvs jag kommer från staden Raseborg. De flesta som bor i Raseborg är dock inte raseborgare. Men några finns det väl. Det finns också ett antal raseborgare som inte bor i Raseborg.