Redshirts

Publicerad 09.02.2016 kl. 17:10

Jag köpte en hög med böcker för några veckor sedan. För att lägga på högen av oläst som nästan börjar bli skrämmande. Mest för att jag tycker att jag läser för litet. Men så verkar inte fallet egentligen vara för på relativt kort tid har jag avnjutit böcker i ganska bra takt. (The Long Utopia och Resan till mörkret)

Men nu i helgen. Eller på lördag faktiskt. Läste jag Redshirts av John Scalzi. Orsaken till att jag tänkte skriva något om den är det faktum att jag läste igenom den på mindre än 24 timmar. Visst det är kanske inte världens längsta bok men den var ju väldigt lättläst i alla fall.

Det är intressant med böcker på det sättet också. Vissa böcker är bara snabblästa. Det beror på saker som om jag sett fram emot boken väldigt mycket. (sådär som när jag läste sista potterboken på tolv timmar. Så gott som sträckläsning eller när förra Song of Ice and Fire kom ut)

Men ibland flyter det bara på. Och det är en litet speciell konst. Och jag kan ju inte säga annat än att Scalzi helt klart lyckades med det i Redshirts (men också i Old Man's War som jag minns att jag läste relativt snabbt)

För sedan finns det ju böcker som är jättebra de också men där läsningen bara går oerhört långsamt. Och med oerhört menar jag oerhört.

Jag försöker komma på något exempel men givetvis misslyckas jag nu när jag försöker. Men det finns i alla fall böcker som känns otroligt svårlästa eller åtminstone svåra att komma in i. Man når aldrig riktigt något "flow" under läsningen och ströläser ett kapitel här och där.

Oftast, om boken ändå är bra, så blir det ändå litet sträckläsning mot slutet när allting knyter ihop och plötsligt blir oerhört angeläget. (igen låter det som om jag pratar mo en specifik bok och kanske jag gör det men jag kan inte komma på vilken det skulle vara)

Om Redshirts borde jag väl säga några lösa ord också. Om vad den egentligen handlade om. Den var härligt "meta" det kan man åtminstone säga. Och speciellt slutet före de tre coda fick mig att skratta högt. (Och i slutet efter de tre coda fick jag något skräp i ögat tror jag)

Jag vill liksom inte säga något om den. Egentligen. Man får allt man behöver veta från titeln.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 10 med bokstäver?

Yes. Indeed. Jag är Shinan. Real name: Jan Karell. Kallas Jaane. Kallas också en hel del annat ibland. Jag minns sällan namn. Så det är därför som, när jag träffar dig, jag inte kallar dig vid ditt namn för tänk om jag sade fel namn. Det skulle vara litet halvfel. Jag är också raseborgare. Dvs jag kommer från staden Raseborg. De flesta som bor i Raseborg är dock inte raseborgare. Men några finns det väl. Det finns också ett antal raseborgare som inte bor i Raseborg.