Kärlek och hat (men mest hat)

Publicerad 14.02.2014 kl. 19:34

Så här lagom till alla hjärtans dag så tänkte jag att jag skulle använda en rubrik som jag haft i huvudet ett bra tag. Det hela började för ett bra tag sedan när jag funderade över hur mycket folk kände kärlek till en massa saker och hur jag ofta har litet svårt med sådant.

Nå jag är kanske i allmänhet inte den mest känslosamma personen i världen men det blev ändå något som jag funderade på en stund. Och där det finns kärlek så finns det hat och så gick tankarna till det.

När jag var liten så sade man åt mig (med man menar jag min mor och far förmodligen) att jag inte fick hata. Om man använde sig av ett uttryck som "hata" så var det något som man verkligen menade. Som så många andra saker som sagts i förbifarten när jag var liten så fastnade det i mitt huvud.

Min första reaktion var förstås att försöka försvara min tanke att jag verkligen "hatade" gröt. Med en förklaring som inkluderade saker som mina mordiska tankar om gröt bara kom på tal. Och faktum är att nu när jag tänker tillbaka på lekis eller skolgröt så går mina tankar till att bara vilja vara våldsam och förbjuda gröt i hela världen.

I varjefall någon av dessa kommentarer att "det är inte snällt att hata" gjorde att jag aktivt försökte att låta bli att hata. Om jag ville mörda något så tyckte jag istället inget vidare om detta.

Det går till och med in i mitt ordval. Ibland upptäcker jag mig själv med att nästan tänka eller säga "jag hatar..." men så rättar jag mig själv att det blir "jag hat... tycker inget vidare om..."

Förstås, insåg jag, detta gäller bara för det svenska språket. Precis som det är oerhört svårt att säga "förlåt" men "sori" kan man säga hur och när som helst så är det lätt att säga "hate" på engelska. Ord har kraft och eftersom det engelska språket är så överanvänt så har engelska ord inte längre någon kraft överhuvudtaget.

Så. Denna tvekan att hata har väl också lett till en tvekan att älska. Samma princip fungerar så att jag inte kan säga att jag "älskar" något om jag inte verkligen menar det. Istället tycker jag bara väldigt mycket om. Extrema känslor är inget för mig. Det är lättare att hålla sig där emellan och bara gilla eller inte gilla.

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 9 med bokstäver:

Yes. Indeed. Jag är Shinan. Real name: Jan Karell. Kallas Jaane. Kallas också en hel del annat ibland. Jag minns sällan namn. Så det är därför som, när jag träffar dig, jag inte kallar dig vid ditt namn för tänk om jag sade fel namn. Det skulle vara litet halvfel. Jag är också raseborgare. Dvs jag kommer från staden Raseborg. De flesta som bor i Raseborg är dock inte raseborgare. Men några finns det väl. Det finns också ett antal raseborgare som inte bor i Raseborg.